I Dekius Lacks nya roman har författaren Kristoffer ett eget sätt att hantera livets lite krångligare sidor. Han finner det klokt att ta ett steg bakåt, eller allra helst klättra uppför ett berg för att få nya perspektiv. Men eftersom Kristoffer bor i Lund får han nöja sig med Sankt Hans backar, ett tolv meter högt berg – en gammal metanläckande soptipp som klätts med gräs och buskar.
På Sankt Hans backar kan han även sitta och fundera över alla skrivråd han fick under ungdomsåren av sina lärare i litterär gestaltning. Det började med att han lärde sig att det bara finns två sorters romaner: ”Antingen ska du skriva om nåt du älskar, eller också ska du skriva om nåt du hatar.” Nyligen har han också fått lära sig att livet precis som skrivandet följer vissa givna mallar. Ödet är en skicklig författare.
För drygt trettio år sedan jobbade fyra tonårstjejer i glasskiosken i skånska Furuboda. De skötte också minigolfbanan och utmanade folk efter stängningsdags. Ibland med höga insatser – ett svenskt golfproffs förlorade sin bil. Tjejerna tappade kontakten efter sommarlovet, men som vuxna har var och en av dem en avgörande roll i Kristoffers liv. Han kan inte annat än tro att det finns en inre mening – ett slags ödets berättelsetrådar – med att dessa räddande änglar trettio år senare träder in i hans och hans vänners liv.
Det här Dekius Lacks fjärde fristående roman om författaren Kristoffer och hans vänner. Som vanligt handlar det en hel del om löpning. Fysiologisk kunskap blandas med roliga, spännande och dråpliga händelser i en långlöpares vardag.
DEKIUS LACK 